jag tänker för mycket

Mitt liv i andras ögon kan nog just nu ses som nästintill perfekt och det är precis det jag trodde att det var , men yttligare en gång så hade jag fel . Jag stänger allt inom mig och pratar knappt om hur jag verkligen känner pga att jag vet hur alla skulle reagera och bara säga åt mig att inte tänka så men jag kan inte hjälpa det. Nu menar jag inte att mina nära inte förstår mig för det gör dem ,men dem är inte jag , dem vet inte vad det är jag känner . Och ja jag har en underbar familj , så fina vänner och världens bästa pojkvän men det tar inte slut där . Det finns fortfarande några/någon som inte vill att jag ska må så bra som alla tror att jag gör . Och som min fina vän idag sa i sitt tal " antingen kan man bli ledsen och gräva ner sig i det eller så kan man vara glad, för att den som sårat dig vill se dig ledsen " och just nu gör jag precis allt fel , jag låter den personen vinna över mig för att jag inte riktigt har kraften att säga ifrån och jag orkar inte ta den meningslösa konversationen som jag haft förut igen.. Och ja jag känner skuldkänslor , det var exakt det du vill va? Dåsa grattis , jag tänker för mycket , tänker för mycket på det jag kunde haft och det jag nu inte längre ens har en liten del av . Tack och ja några månader försent , det är precis under dem månaderna som jag försökt glömma bort och koppla bort dig från mitt liv, men vet du? Det går inte.
 
Och snälla ni som nu läser det här , försök inte förstå er på mig . Och jag har inget svar på varför det är så här! Spekulera inte i mitt liv, jag klarar mig det gör jag alltid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0