oklart , förvirrat , utsuddat

Jag minns platser ,stunder och dig . Men det blir på något sätt svagare när allt var så längesen . Jag vet vad jag vill men när du förklarar hur du vill ha det så känns det liksom så långt borta, som att orden sägs utan att riktigt komma fram . Vi kämpar för det , för att få det att funka men vi vet innerst inne att på ett eller annat sätt så kommer det inte att funka. Ja jag ser problemen men som jag sa till dig så är det dem som är lättast att se , lösningarna är allt färre och därför svårare att hitta. Jag sitter just nu fler mil ifrån dig än vad jag någonsin har varit förut och jag tror att det har fått mig att inse hur jag vill ha det och hur jag hoppas att det kan bli men jag vet inte. Det är just det här som är farligt , när verkligeheten kommer ikapp en och man inser att drömmen inte är sann utan inget annat än just det , en önskedröm . Men ändå jag menar 50 mil det är längre än vad det låter men det är inte så att det är omöjligt. Nej nu förvirrar jag mig själv igen , jag lämnar det så här . Oklart , förvirrat och utsuddat , precis så det ser ut i mitt huvud. Men allt löser sig , eller hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0